Följdfrågor: Det enklaste sättet att bli mer omtyckt

Följdfrågor, de som bygger vidare på vad den andra personen precis sa, är det enklaste sättet att bli mer omtyckt i en konversation. En rad generella frågor gör motsatsen: det förvandlar en dejt eller en chatt till en anställningsintervju.

Viktiga lärdomar

• Personer som ställer fler följdfrågor blir mer omtyckta (Huang et al., 2017, Harvard).
• I cirka 1 000 speeddejter förutspådde många generella frågor brist på kontakt, medan personliga berättelser skapade kontakt (McFarland et al., 2013).
• En följdfråga fångar upp ett ord den andra använde och går ett steg djupare.
• Om du ställde den senaste frågan, ställ inte nästa: reagera, dela med dig eller skämta lite.
• Frågor är inte målet. Målet är att få den andra personen att känna sig hörd.

Vad forskningen säger

År 2017 publicerade ett forskarteam vid Harvard (Huang, Yeomans, Brooks, Minson och Gino) en serie studier med den enkla titeln ”It Doesn't Hurt to Ask”. Personer som ställde fler frågor blev mer omtyckta av sina samtalspartner, och effekten kom framför allt från följdfrågor. Anledningen, enligt författarna, är lyhördhet: en bra följdfråga visar att du lyssnade, förstod och bryr dig om svaret. I deras data från speeddejting fick deltagare som ställde fler följdfrågor oftare ett ja till en andra dejt. Människor underskattade dessutom hur mycket det faktisk hjälpte att ställa frågor.

Två ärliga förbehåll. För det första ifrågasatte en senare återanalys delar av slutsatserna från speeddejtingen, och de experimentella effekterna är måttliga, inte magiska. För det andra är antalet frågor inte poängen i sig. En Stanford-studie med cirka 1 000 fyraminuters speeddejter (McFarland, Jurafsky och Rawlings, 2013) visade att många frågor ofta förutspådde brist på kontakt: frågor användes för att fylla stel tystnad, och en intervjuliknande rad frågor kändes kall. Det som förutspådde att det ”klickade” var att visa förståelse, bygga vidare på den andras ord och dela personliga berättelser.

Sammanfattningsvis: följdfrågor om vad den andra nyss sa är toppen. Generella frågor för att fylla tystnad är det inte.

Följdfråga vs. intervjuläge

Här är skillnaden i en chatt på en dejtingapp.

Intervjuläge:

Den andra: Jag kom precis hem från Lissabon.

Du: Schysst. Vad jobbar du med?

Den andra: UX-design.

Du: Najs. Har du några syskon?

Varje fråga är helt okej för sig, men tillsammans känns de som ett frågeformulär. Inget av det personen sa spelade någon roll för nästa meddelande.

Följdfrågeläge:

Den andra: Jag kom precis hem från Lissabon.

Du: Vad var det Lissabon gjorde med dig? Låter som att du saknar det redan.

Den andra: Ärligt talat maten. Och att gå vilse precis varje dag.

Du: Gå vilse med flit, eller mer ”telefonen dog på väg upp för en backe”-stilen?

Den andra versionen använder personens egna ord (”Lissabon”, ”gå vilse”) och går ett steg djupare för varje meddelande. Det är dessutom mycket roligare att svara på.

Tre typer av bra följdfrågor

1. Den fördjupande frågan. Ta upp deras ämne och fråga efter berättelsen eller känslan bakom.

”Bytte du från juridik till keramik? Vad var ögonblicket då du bara visste?”

2. Den skämtsamma gissningen. I stället för att ställa en ren fråga, gör en lätt gissning som de kan rätta. Det visar att du tänker på dem, och att ha fel är en del av det roliga.

”Låt mig gissa: du är kompisen som planerar hela resan i ett kalkylark.”

3. Återkopplingen. Knyt tillbaka till något de nämnde tidigare. Det är ett av de tydligaste tecknen på att du faktiskt lyssnade.

”Vänta, är det här samma syster som snodde din cykel 2019?”

Glöm inte att dela med dig

Ett samtal där bara en person ställer frågor är fortfarande en intervju, bara en artig sådan. Närhet växer när båda öppnar upp sig lite i taget, steg för steg. Den här tanken går tillbaka till Altmans och Taylors forskning om hur relationer fördjupas, och till Arons berömda 36 frågor (1997), där par som turades om att dela allt mer personliga saker kände sig närmare varandra än par som bara pratade om ytliga saker. En studie från 2013 av Sprecher och kollegor visade att ett ömsesidigt utbyte av personliga saker skapade mer sympati än ett ensidigt.

Så använd en enkel rytm: reagera, dela med dig lite, lämna över bollen.

Den andra: Jag har tenta imorgon och har läst om samma sida fyra gånger.

Du: Åh, ”fyra gånger”-sidan. Jag hade en sån med statistik, drömmer fortfarande mardrömmar om p-värden. Vad tentar du i?

En liten varning: att vända varje ämne till dig själv (”åh, jag med...”) känns lätt som att du tar över samtalet. Reagera på dem först, lägg till din lilla del, och ge sedan tillbaka ordet.

En enkel regel för chattande

Om du ställde den senaste frågan, ställ inte nästa. Gör i stället så här:

• Reagera: ”Men nej, vad sjukt bra.”
• Dela: ”Samma sak hände mig i Graz, fast med en get.”
• Skämta/reta: ”Fyra gånger? Kaxig strategi.”

Den här enda regeln räddar de flesta döda chattar. Den tar också bort pressen från dig: du behöver inte ett förråd av smarta frågor, du behöver bara lyssna på det senaste meddelandet.

Det hjälper också att gå lite djupare än bara ytligt småprat. Forskning av Kardas, Kumar och Epley (2022) visade att djupare samtal med främlingar kändes mindre stela och skapade mer kontakt än vad folk förväntade sig. Du behöver inte fråga om barndomstrauman i tredje meddelandet, men ”Vad fick dig att flytta hit?” slår ”Hur var helgen?”.

När följdfrågor inte fungerar

Följdfrågor är ett verktyg, inte ett trolleritrick. Om den andra personen ger korta svar, aldrig ställer frågor tillbaka och svarar allt långsammare, kommer fler frågor inte att lösa situationen. Det är en signal, och vi förklarar hur du tolkar den i tecken på att någon är intresserad, och när det är dags att släppa.

Och när samtalet väl flyter på, fastna inte i frågeläget för alltid. En bra chatt är tillfället att fråga ut dem med en specifik plan. Om du fortfarande är helt i början, kolla in hur du skriver ett första meddelande som får svar.

Öva på det

Dag 2 i Banterfox-programmet, ”Nyfikenhet, inte intervju”, är uppbyggt kring just detta. Övningen placerar dig på ett kafé en lördagsmorgon bredvid en träningspartner med en bärbar dator: håll igång samtalet i åtta meddelanden med främst följdfrågor och väck deras intresse. Servern kollar hur stor andel av dina meddelanden som är äkta följdfrågor, inte bara känslan i dem. Den andra utmaningen är en matchning på en dejtingapp som blir uttråkad av intervjuer: håll chatten levande i åtta meddelanden utan två generella frågor på rad. Dag 3, ”Dela och lyssna”, tränar sedan den andra halvan: att ge något av dig själv tillbaka och knyta an till tidigare saker som sagts.

Källor

• Huang, Yeomans, Brooks, Minson & Gino (2017). It Doesn't Hurt to Ask: Question-Asking Increases Liking. Journal of Personality and Social Psychology, 113(3), 430–452. doi:10.1037/pspi0000097
• McFarland, Jurafsky & Rawlings (2013). Making the Connection: Social Bonding in Courtship Situations. American Journal of Sociology, 118(6), 1596–1649.
• Aron, Melinat, Aron, Vallone & Bator (1997). The Experimental Generation of Interpersonal Closeness. Personality and Social Psychology Bulletin, 23(4), 363–377.
• Altman & Taylor (1973). Social Penetration: The Development of Interpersonal Relationships.
• Sprecher, Treger, Wondra, Hilaire & Wallpe (2013). Taking Turns: Reciprocal Self-Disclosure Promotes Liking in Initial Interactions. Journal of Experimental Social Psychology, 49, 860–866.
• Kardas, Kumar & Epley (2022). Overly Shallow? Miscalibrated Expectations Create a Barrier to Deeper Conversation. Journal of Personality and Social Psychology, 122(3), 367–398.